Varför är det så många som anser sig ha rätten att påpeka hur man ska leva sitt liv? Vad man ska göra? När man ska göra saker? Och hur man ska göra saker? Vad man bör och INTE bör göra?

Och när man sen förklarar att man gör si och så för att det blir bäst för oss då så avfärdas det med en fnysning. Men förstå.....vad som är rätt för mig behöver nödv'ndigtvis inte vara rätt för dig. Acceptera det. Jag har då gjort det. Andra lever sina liv som de vill och jag lever mitt liv som jag vill. Mitt liv - mina val. Färdighaft.

Barn nr 1 är inne i en period som kan beskrivas med: JAG ÄR ARG OCH VILL INTE!!!! Jobbigt jobbigt eftersom allt tas ut på mamman.

Barn nr 2 är solstrålen som dansar och rabblar ramsor på ngt som är identifierat som persiska/turkiska/kinesiska.....typ.

Tacka gud för dagis.

Jag väntar på samtal och på att få ringa samtal. Att få veta är bra, det tycker vi om =)

Och NEJ: jag kommer inte berätta vad det är *hihihi*

O syster min blir gladast i världen imorgon =) å när hon är glad så är jag glad =)